Den 20. Nordiske Konference om SFL og Socialsemiotik

Institutt for språk, litteratur og kultur, Høgskolen i Østfold

Abstract

«That which we call a rose by any other name would smell as sweet»: Om lukt, språk og det mul-timodale

I denne presentasjonen tar jeg for meg noen av sammenhengene mellom lukt, språk og multimodali-tet. Presentasjonen er delt i to. I den første delen begynner jeg med å spørre om lukt kan betraktes som en modalitet. Svaret på dette kan være avhengig av hvem vi spør og hvilke erfaringer og inte-resser vi har (van Leeuwen 2005: 51). Ved å bruke perspektiver fra parfymeri, aromaterapi og «en-vironmental fragrancing» utforsker jeg spørsmålet gjennom stratifisering, rang/nivå, metafunksjon og akse (jf. Martin 2011 om multimodal semiotikk). Jeg vurderer også luktens intersemiotiske potensial og hvordan lukt som en del av et multisemiotisk ensemble eventuelt kan utfylle, supplere eller kontra-stere med andre semiotiske ressurser (Norris 2013, Fryer 2019). Et viktig poeng her er at lukt sjeldent (eller aldri) skaper mening alene. Selv om vi noen ganger må isolere den for analytiske grunner, må den allikevel forstås i samspill med andre materielle og semiotiske ressurser. I andre del av foredra-get presenterer jeg funn fra en pilotstudie og starten på et nytt prosjekt som undersøker hvordan barn snakker om og opplever ulike lukter. Luktens mellompersonlige potensial (positiv verdsettelse, kom-plimenter osv.) er spesielt interessant her og hvordan luktesansen (eller hvordan vi snakker om den) utvikler seg ontogenetisk. Presentasjonen avsluttes med noen tanker om utfordringene ved å beskrive og definere modaliteter. For eksempel: Hva er fordelene og ulempene ved å prøve å passe ikke-verbale meningsmåter inn i våre modeller for språk, tekst og kontekst (jf. Batemans «multimodal ling-vistikk»; Bateman, Delin og Henschel 2004, Bateman 2008)? Og hva kan økt forståelse av ikke-verbale meningsmåter lære oss om språk og det multimodale, og våre konseptualiseringer av dem?

Referanser

• Bateman, John A. 2008. Multimodality and genre: a foundation for the systematic analysis of multi-modal documents. Basingstoke: Palgrave Macmillan.
• Bateman, John, Judy Delin og Renate Henschel. 2004. “Multimodality and empiricism: preparing for a corpus-based approach to the study of multimodal meaning-making.” I Perspectives on multimodality (red. Eija Ventola, Cassily Charles og Martin Kaltenbacher), 65-87. Amsterdam: John Benjamins.
• Fryer, Daniel Lees. 2019. “Smell as social semiotic: on the deployment and intersemiotic potential of smell.” I Analyzing the media: a systemic functional approach (red. Martin Kaltenbacher og Hartmut Stöckl), 189-204. Sheffield: Equinox.
  van Leeuwen, Theo. 2005. Introducing social semiotics. Abingdon: Routledge.
• Norris, Sigrid. 2013. “What is a mode? Smell, olfactory perception, and the notion of mode in multi-modal mediated theory.” Multimodal Communication 2 (2):155-169.

Institutionen för svenska språket, Linnéuniversitetet i Växjö

Abstract

Nyanlända ungdomars källkritiska granskningar i historieämnet

I utbildningen på det svenska gymnasiets språkintroduktionsprogram (SI) ges elever möjlighet att utveckla andraspråket svenska och studera skolämnen de behöver för att komma vidare i sina studier. Därför får undervisning i enbart svenska bara ske under ”en kort inledande period” enligt gymnasie¬förordningen. Såväl elever som lärare ställs därmed inför utmaningen att delta i respektive leda ämnesundervisning på ett för eleverna nytt andraspråk, i en ny kontext.

I föredraget presenteras resultat hämtade från mitt avhandlingsprojekt där jag följde en legitimerad historielärare på SI under två år (Rehman kommande). Syftet med avhandlingen är att ge en detaljerad bild av nyanlända ungdomars textarbete i det svenska historieämnet. Undersökningen genomförs inom ramen för elevernas arbete med källkritik. Mer specifikt är syftet att beskriva och belysa hur verbalspråk och ämnesinnehåll bidrar till elevernas möjlighet att visa källkritiska förmåga.

Materialet består av texter skrivna av läraren och elever. I lärarens texter introduceras källkritik och källkritiska analysuppgifter ges. Uppgifterna innehåller tre källor vardera, två verbaltexter och en bild. I elevernas texter utförs och rapporteras uppgifternas källkritiska granskningar.

För undersökningen av språkliga resurser har strata och rank/rang/nivå (Halliday 2014) visat sig vara centrala konstrukter. Att se språk som stratifierat och därmed möjligt att betrakta ur olika perspektiv (Halliday 1977/2002) är särskilt betydelsefullt i analyser av texter som elever skriver tidigt i sin andraspråks¬utveckling.

Meningsskapandet kan karaktäriseras som mellanliggande, det vill säga i rörelse mellan semantik och lexiko¬grammatik, när elever i sina texter närmar sig standard¬språklig realisering (Liardét 2013). Därtill bidrar realisering av likartad betydelse på olika nivåer, exempelvis i sats respektive nominalgrupp, till att elever i sina texter närmar sig skolans kunskaps¬språk (Cummins 2017).

I avhandlingens resultat framträder tre ideationella meningsskapande funktioner som särskilt betydelse¬fulla, nämligen logiska betydelserelationer (Macken-Horarik 2020), inbäddade satser som förstadium till grammatiska metaforer (Derewianka 2003) och omständighetsmässig betydelse som realiseras på en rad olika sätt (Dreyfus & Bennett 2017). I presentationen redogör jag för betydelsen av dessa funktioner i elevernas texter.

Med anknytning till konferensens tema berörs även den ideationella funktionen som läro-bokens bilder har i under¬visningen (Maagerø & Tønnesen 2014) och hur verbalspråkliga källor samspelar med bilder i uppgifterna i källkritik.

Avslutningsvis diskuteras hur elevtexter kan vara en resurs i undervisning för elevers andraspråks¬utveckling i ämnet svenska som andraspråk och för deras utveckling av ämneskunskaper i historia.

Referenser

• Cummins, Jim (2017) Flerspråkiga elever: effektiv undervisning i en utmanande tid. Stockholm, Natur & Kultur.
• Derewianka, Beverly (2003) Grammatical metaphor in the transition to adolescence. I: Simon-Vandenbergen, A. M.; Taverniers, Miriam & Ravelli, Louise (red.) Grammatical metaphor views from systemic functional linguistics. Amsterdam, Benjamins Pub. Co. https://doi.org/10.1075/cilt.236.11der.
• Dreyfus, Shoshana & Bennett, Isabelle (2017) Circumstantiation: taking a broader look at circumstantial meanings. Functional Linguistics, 4, s. 5. https://doi.org/10.1186/s40554-016-0036-y.
• Halliday, M.A.K. (1977/2002) Text as semantic choice in social contexts. I: Webster, J.J. (red.) Linguistic studies of text and discourse. Collected Works of M.A.K. Halliday, volume 2. s. 23–81. London, Continuum.
• Halliday, M.A.K. (2014) Halliday’s introduction to functional grammar. Revised by Christian M.I.M. Matthiessen. London, Routledge.
• Liardét, Cassi L. (2013) An exploration of Chinese EFL learner’s deployment of grammatical metaphor: Learning to make academically valued meanings. Journal of Second Language Writing, 22, s. 161–178. https://doi.org/10.1016/j.jslw.2013.03.008.
• Maagerø, Eva & Tønnesen, Elise Seip (2014) Multimodal tekstkompetanse. Kristiansand, Portal.
• Macken-Horarik, Mary (2020) Tracking and mentoring semogenesis in boundary students. I: Elf, Nikolaj; Høegh, Tina; Kabel, Kristine; Krogh, Ellen; Piekut, Anke & Rørbech, Helle (red.) Grænsegængere og grænsedragninger i nordiska modersmålsfag. s. 43–84. Odense, Syddansk Universitetsforlag. https://www.universitypress.dk/images/pdf/9788740833003.pdf.
• Rehman, Karin (kommande) Nyanlända gymnasieungdomars inträde i det svenska historieämnets diskurs. Linnéuniversitetet, Institutionen för svenska språket.

Multimodality, Language and Organisation
Institut for Kultur- og Sprogvidenskaber
Syddansk Universitet
noergaard@sdu.dk

Abstract

Klar kommunikation om seksuel sundhed – et socialsemiotisk perspektiv
I dette foredrag vil jeg adressere den ”kløft mellem på den ene side sprog og på den anden side multimodalitet”, som er valgt som årets konferencetema. Dette vil jeg gøre med udgangspunkt i et aktuelt forskningsprojekt om seksuel sundhedskommunikation i Danmark, der peger på vigtigheden af netop at forstå sammenhængen mellem sprog og andre betydningsskabende ressourcer i informationsmaterialer om potentielt følsomme emner som seksuel sundhed og trivsel.

Baggrunden for projektet er aktuelle rapporter og mediehistorier, der påviser uvidenhed og ulighed i Danmark inden for områder som seksuelt overførte sygdomme, prævention og samtykke blandt unge samt tabu og stigma omkring ældre og sex (fx Richter 2019; Gregersen et.al. 2021; Winther et.al. 2023).

Som understreget af Sundhedsstyrelsen (2019) er seksuel sundhed et område, hvor der i høj grad er brug for klar og inkluderende kommunikation til hele befolkningen på tværs af fx alder, køn, seksualitet og etnicitet. Oplysningsmaterialer skal både informere, appellere til og engagere forskellige modtagergrupper.

Jeg vil i mit foredrag fremføre, at dette ikke blot gøres gennem klart og let forståeligt sprog – ”klarsprog” (Jarvad & Mørch 2007) – men er kommunikativt arbejde, der løftes af sprog i tæt samspil med andre betydningsskabende ressourcer i specifikke sociale og kulturelle kontekster.

Med udgangspunkt i informationsmaterialer om seksuel sundhed i Danmark og med afsæt i tre pilotstudier (van Leeuwen & Crane 2019; Nørgaard & Jepsen 2023; Nørgaard, van Leeuwen & Jepsen 2023) vil jeg argumentere for ”multimodalt klarsprog” som et begreb, der som en udvidelse af ”klarsprog” kan anvendes til at afdække, hvordan klar kommunikation opstår som et multimodalt fænomen, hvor sprog og multimodalitet ikke er adskilte, men to tæt forbundne sider af samme sag.

Foredraget er en del af forskningsprojektet Ignorance and inequality in sexual health – addressed from a multimodal communicative perspective, der er finansieret af VELUX-fonden (2023-2027).

Referencer

• Crane, A. R. Rose & T. van Leeuwen. 2019. The multimodal communication of clinical and health promotion information – A Report to Family Planning New South Wales. Sydney: Institute of Learning Sciences, Australian Catholic University.
• Gregersen, T., A. Windolf-Nielsen, M. H. Nielsen. 2021. Unges forhold til og forståelse af samtykke og grænser i seksuelle situationer. Sex & Samfund. https://www.sexogsamfund.dk/undersøgelser (tilgået 31.3.2024).
• Jarvad, P. & I. E. Mørch (red.). 2007. Klart sprog er godt sprog: Rapport fra en nordisk konference om klarsprog, Gilleleje november 2006, Dansk Sprognævn.
• Nørgaard, N.& C. Jepsen. 2023. Misconceptions and sexual health promotion in Denmark: A multimodal critical discourse analysis, Visual Communication 22 (3): 488-509.
• Nørgaard, N., T. van Leeuwen & C. Jepsen (red.). 2023. Special Issue: Visuals in Sexual Health Promotion. Visual Communication 22 (3).
• Richter, L. 2019. Sundheds- og ældresektoren skal blive langt bedre til at forstå ældres seksualitet. Information, 29.07.2019.
  Sundhedsstyrelsen. 2019. Forebyggelsespakke – seksuel sundhed (2nd ed.). https://www.sst.dk/da/udgivelser/2020/forebyggelsespakke-seksuel-sundhed (tilgået 31.03.2024).
• Winther, C. B. , A. K. Tougaard & A. Sandø. 2023. Unges viden om sex, prævention og sexsygdomme. Sex & Samfund. https://sexogsamfund.dk/om-os/udgivelser/sex-samfunds-undersoegelser (tilgået 31.03.2024).

Nummer 20 – hvordan kom vi hertil?

Ruth Mulvad, et gammelt medlem

Med dette 20. møde kan vi fejre et jubilæum for en forening som har vokset sig større, både i bredden og i højden. Som en af de af os som var med på det første møde i Odense i 2007 og har været med hele vejen, tegner jeg et personligt og historisk portræt af foreningen:

Hvem var og er den, hvad har den gjort, sagt og tænkt, og om hvad? Hvilke roller har medlemmerne og foreningen spillet? Hvad holder den sammen? Hvordan er dette kommet til syne igennem tiderne? Hvilken betydning har den nordiske kontekst, – for foreningen og for Norden? Og hvordan forholder det sig egentlig med instantieringen, -nu og i fremtiden?